Kirker på Gotland

Viklau kyrka (Gotland)

De vakre Viklau-madonnaen fra 1100-tallet. Denne originalen står nå på Historisk Museum i Stockholm. I Viklau kirke står det en kopi.

Det finnes et bilde fra 1922 (seks år før Viklaumadonnaen ble solgt) som viser at skulpturen var plassert på en hylle høyt oppe på nordveggen.

 

I denne videoen forteller Pia Melin at man i forbindelse med konservering av Viklau-madonnaen fant et hulrom i skulpturens hode. Der lå det en pose med en bit av et bein, som viste seg å være 3500 år gammel. Man vet ikke om beinet stammer fra et dyr eller et menneske.

 

Viklau kirke på Gotland.

Viklau kirke på Gotland. Koret er eldst, så kom skipet - og dette sto ferdig på slutten av 1100-tallet. Tårnet kom til på midten av 1200-tallet. På 1800-tallet ble koret forlenget i øst.

 

Interiøret i Viklau kirke

Interiøret i Viklau kirke er enkelt og mangler kalkmalerier.

 

Krusifikset

Krusifiks Viklau kyrka, Gotland

Johnny Roosval skriver i Sveriges kyrkor: Gotland bd. IV, halvband 1 - Kyrkorna i Lina och Halla ting:

«Triumfkrucifix i björk […] nordfransk skola verksam omkr. 1160 och därefter. Tillvaron av denna stil på Gotland förklaras genom Roma cistercienserkloster, i vars första generation såväl franska munkar som franska lekbröder torde befunnit sig. Den urspr. polykromien är borta, med undantag av ländklädets silver, som delvis är bibehållet och nu kompletterat. På korsets ändar har funnits reliefer, nu bortskurna. Baksidan målad med akantusrankor i svart på grön botten från början av 1700-t., bevisande att korset då varit upphängt. Också nu, efter restaureringen 1933, hänger det i triumfbågen.
[…]
Vi förmoda att våra träskulpturer (vilka bl. a. genom sitt trämaterial och sin färg utgöra rariteter av största betydelse) äro importerade av cistercienserna från hemlandet, och jämförelsevis sena, omkr. 1180-1200.»

 

Triumfkrusifiks i Viklau kyrka

Triumfkrusifikset i Viklau kirke (andre halvdel av 1100-tallet) ble laget omtrent samtidig med Viklau-madonnaen (da skipet var ferdigbygget), men Lagerlöf antar at det stammer fra et annet treskjærerverksted.

 

Døpefonten fra 1100-tallet

Døpefont Viklau kyrka

Døpefonten fra 1100-tallet kan være laget av en lærling til Hegvald.

Roosval skriver:

«Dopfunt av sandsten med figursirad cuppa av Hegwaldr Posthumus omkr. 1140 (fig. 371). Den enkla foten av kalksten, utan tömningskanal, är tillkommen efter 1200-t:s mitt. Cuppan, som har dylik kanal, är åttkantig, utom brädden som övergår i rundel. Åttkanten är ett tecken på inverkan från Byzantios-verkstaden (jfr dylik i Guldrupe, fig. 403).»

 

Døpefont i Viklau kirke

Detalj av døpefonten. Kristus fjerner lokket av Lasarus’ kiste. På undersiden ser du en av de vise menn som peker på betlehemsstjernen.

Døpefonten i Viklau kirke er fra slutten av 1100-tallet. Den tilskrives en anonym mester, muligens en av Hegvalds medhjelpere eller en av hans lærlinger. (Lagerlöf og Svahnström)

 

Maria besøker Elisabeth. Døpefonten i Viklau kirke, Gotland

To kvinnelige figurer: Maria besøker Elisabet.

Noen dager senere dro Maria av sted og skyndte seg opp i fjellbygdene, til den byen i Juda hvor Sakarja bodde. Der gikk hun inn til Elisabet og hilste på henne. Da Elisabet hørte Marias hilsen, sparket barnet i magen hennes. Hun ble fylt av Den hellige ånd og ropte høyt: «Velsignet er du blant kvinner, og velsignet er frukten i ditt morsliv. Men hvordan kan det skje at min Herres mor kommer til meg? For da lyden av din hilsen nådde øret mitt, sparket barnet i magen min av fryd. Og salig er hun som trodde, for det som Herren har sagt henne, skal gå i oppfyllelse.» Da sa Maria: «Min sjel opphøyer Herren, og min ånd fryder seg i Gud, min frelser. For han har sett til sin tjenestekvinne i hennes fattigdom. Og se, fra nå av skal alle slekter prise meg salig, for store ting har han gjort mot meg, han, den mektige; hellig er hans navn.» […] Maria ble hos Elisabet i omkring tre måneder. Så vendte hun hjem. (Lukas 1,39-56).

 

 

«Två personer lägga locket på Lazarus' kista, på vardera sidan står ett ljus, från höjden sträckes Guds hand ned.»

 

Kvinner som sørger over Lasarus’ død?

 

Roosval antyder at dette muligens kan fremstille Maria ved Kristi side i himmelen.

 

Dopfunt Viklau kyrka

Se flere døpefonter på Gotland her!

Se flere døpefonter fra forskjellige land her!

Illustrasjon som viser byggetrinnene

Viklau kyrka

Illustrasjon fra brosjyren om Viklau kirke viser de forskjellige byggetrinnene. Illustratør: Helena Duveborg. Gjengitt med tillatelse.

 

Altertavlen i Viklau kirke er laget av tre. Den ble laget på slutten av 1600-tallet, men først malt i 1735.

 

Hans N. Strelows Cronica Guthilandorum: Den Guthilandiske Croncia

Faksimile fra Hans N. Strelows Cronica Guthilandorum: Den Guthilandiske Croncia, s. 4.

 

Gravminner

Gravsteinen til venstre har runer som forteller at den er laget for «Botvidr i Vikare, Peders arvinge». Den stammer fra slutten av 1300-tallet.

Roosval: «Gravsten med ristat latinskt kors på trappstegsfot. Svastika i armarnas skärning och nod på korsstammen. Runristning i stammen med under tvärarmen högervända och över denna vänstervända runor: »Botvid: i: ... bo: Boierm arfi«. Säve 93. »

 

Gravminner med dødningehoder Gravminner 1000-tallet Gravminner 1100-tallet Gravminner 1200-tallet Gravminner 1300-tallet Gravminner 1400-tallet Gravminner 1500-tallet Gravminner 1600-tallet Gravminner 1700-tallet Gravminner 1800-tallet Istrehågan gravfelt Skipssetninger på Gotland

 

 

Gravminne fra 1657.

 

Gravstøtte på kirkegården.

 

Åpningstid Viklau kirke

Viklau kirke er normalt åpen for besøk mellom kl. 9 og 19 om sommeren (15. mai – 15. september). Utenom dette kan en av klokkerne eller presten kontaktes.

 

Kilder

Johnny Roosval i Sveriges kyrkor: Gotland bd. IV, halvband 1 - Kyrkorna i Lina och Halla ting

 

 

Gotland Gotlands Museum Alskog kyrka Alva kyrka Anga kyrka Ardre kyrka Bara ruin Barlingbo kyrka Björke kyrka Boge kyrka Bunge kyrka Burs kyrka Buttle kyrka Bäl kyrka Dalhem kyrka Eke kyrka Ekeby kyrka Eksta kyrka Endre kyrka Eskelhems kyrka Fardhem kyrka Fide kyrka Fleringe kyrka Fole kyrka Follingbo kyrka Fröjel kyrka Gammelgarn kyrka Ganthem kyrka Garde kyrka Gerum kyrka Gothem kyrka Grötlingbo kyrka Guldrupe kyrka Gunnfjauns kapell Hablingbo kyrka Hall kyrka Halla kyrka Hamra kyrka Havdhem kyrka Hejdeby kyrka Hejnum kyrka Hemse kyrka Hörsne kyrka Kräklingbo kyrka Källunge kyrka Lau kyrka Levide kyrka Linde kyrka Lojsta kyrka Lokrume kyrka Lye kyrka Lummelunda kyrka Lärbro kyrka Martebo kyrka Mästerby kyrka Norrlanda kyrka När kyrka Näs kyrka Othem kyrka Roma Rone kyrka Rute kyrka Sanda kyrka Silte kyrka Sproge kyrka Stenkumla kyrka Stenkyrka kyrka Stånga kyrka Sundre kyrka & kastal Tingstäde kyrka Tofta kyrka Träkumla kyrka Vall kyrka Vallstena kyrka Vamlingbo kyrka Viklau kyrka Vänge kyrka Väskinde kyrka Västergarn kyrka Västerhejde kyrka Väte kyrka Öja kyrka Östergarn kyrka Sankta Karins kirkeruin Portaler Rauker Gålrums gravfält Torsburgen Kastaler Døpefonter Tjuvmjölkerskan