Albertus Pictors kalkmalerier

Svært høyt kunstnerisk nivå og en omfattende produksjon kjennetegner den tysk-svenske maleren og perlestikkeren Albertus Pictor (født ca 1440, død 1509). Han har dekorert minst 36 kirker (se oversikt nedenfor). Det er en overveldende opplevelse å se på hans malerier i takhvelvene. Hans mest kjente bilde er døden som spiller sjakk, et bilde som inspirerte Ingmar Bergman til en av scenene i Det syvende segl.

Muligens het han opprinnelig Ymmenhausen – eller kom fra en by i Tyskland som heter Ymmenhausen – for noen av maleriene hans er signert med Albertus Ymmenhausen (eller: Immenhusen). Han signerte et av verkene sine med «Albrekt Pärlstickare». En «pärlstickare» broderte kirketekstiler, faner, seremonielle klær o.l. med perler, sølv og gull.

 

To typologiske forbilder for korsfestelsen (Matt 27,35): Moses og kobberslangen og Abraham i ferd med å ofre sønnen Isak.

Til venstre: Moses og kobberslangen (4 Mos 6-9). Motivet er et typologisk forbilde for korsfestelsen.

Da sendte Herren giftslanger inn blant folket. De bet israelittene, og mange av dem døde. 7 Folket kom til Moses og sa: «Vi syndet da vi talte mot Herren og mot deg. Be nå til Herren at han må ta slangene bort fra oss!» Og Moses gikk i forbønn for folket. 8 Da sa Herren til ham: «Lag deg en slange og sett den på en stang! Hver den som blir bitt, skal berge livet når han ser opp på den.» 9 Moses laget en kobberslange og satte den på en stang. Og det gikk slik at når en mann ble bitt av en slange, berget han livet ved å se på kobberslangen. (1978/85-utg.)

Til høyre: Abraham i ferd med å drepe sønnen Isak, men stanses av en engel. Motivet er et typologisk forbilde for korsfestelsen.

1 Mos 22,5-13: Da sa Abraham til tjenesteguttene sine: «Bli dere her med eselet, mens jeg og gutten går dit bort for å tilbe; og så kommer vi tilbake til dere.» 6 Så tok Abraham offerveden og la den på Isak, sønnen sin. Selv tok han ilden og kniven i hånden; og så gikk de sammen, de to. 7 Da sa Isak til sin far Abraham: «Du far!» Og han svarte: «Ja, gutten min.» Isak sa: «Se, her er ilden og veden, men hvor er lammet som vi skal ofre?» 8 Abraham svarte: «Gud vil nok selv se seg ut et offerlam, gutten min.» Og så gikk de videre sammen, de to. 9 Da de kom til det stedet Gud hadde sagt, bygde Abraham et alter der og la veden til rette. Så bandt han Isak, sønnen sin, og la ham på alteret, oppå veden. 10 Og Abraham rakte ut hånden og tok kniven for å ofre sin sønn. 11 Da ropte Herrens engel til ham fra himmelen og sa: «Abraham, Abraham!» Og han svarte: «Ja, her er jeg.» 12 Da sa engelen: «Legg ikke hånd på gutten og gjør ham ikke noe! For nå vet jeg at du frykter Gud, siden du ikke engang sparte din eneste sønn for meg.» 13 Da Abraham så opp, fikk han øye på en vær som hang fast etter hornene i et kjerr like bak ham. Da gikk han bort og tok væren og ofret den som brennoffer istedenfor sønnen sin.

Kilder: Pia Melin / Christina Sandquist Öberg: Albertus Pictor - målare av sin tid I–II (bd. II s. 303-304), Pia Melin: Fåfängans förgänglighet : allegorin som livs- och lärospegel hos Albertus Pictor, Wikipedia, Nettbibelen

 

 

Albertus Pictor: Isak og Abraham, Täby kyrka (Sverige)

1 Mos 22,6-7: Så tok Abraham offerveden og la den på Isak, sønnen sin. Selv tok han ilden og kniven i hånden; og så gikk de sammen, de to. 7 Da sa Isak til sin far Abraham: «Du far!» Og han svarte: «Ja, gutten min.» Isak sa: «Se, her er ilden og veden, men hvor er lammet som vi skal ofre?»

 

Dansen rundt gullkalven. Detalj av Albertus Pictors kalkmaleri i taket i Täby kirke utenfor Stockholm.

 

Albertus Pictor (kalkmaleri): Jona i hvalbuken

Jona i hvalbuken og Josef kastes i brønnen.

Jona i hvalbuken: 1,7-12: 7 Og sjømennene sa til hverandre: «Kom, la oss kaste lodd, så vi får vite hvem som er skyld i at denne ulykken har rammet oss!» Så kastet de lodd, og loddet falt på Jona. 8 Da sa de til ham: «Si oss hvem som er skyld i at denne ulykken har rammet oss! Hva ærend er du ute i, og hvor kommer du fra? Hvilket land er du fra, og hvilket folk hører du til?» 9 Han svarte: «Jeg er hebreer, og jeg dyrker Herren, himmelens Gud, han som har skapt havet og fastlandet.» 10 Da ble sjømennene grepet av en stor redsel og sa til ham: «Hva er det du har gjort!» For de visste at han hadde rømt fra Herren; det hadde han fortalt dem. 11 «Hva skal vi gjøre med deg,» sa de, «så havet kan legge seg?» For havet ble mer og mer opprørt. 12 Han svarte: «Ta og kast meg i havet, så skal det stilne! For jeg vet at det er for min skyld den sterke stormen er kommet over dere.»
2. kap.: 1 Herren sendte en stor fisk som slukte Jona; og han var i fiskens buk i tre dager og tre netter. 2 Jona bad til Herren sin Gud fra fiskens buk. 3 Han sa: Jeg kalte på Herren i min nød, og han bønnhørte meg. Jeg ropte fra dødsrikets dyp, og du hørte min røst. […] 11 Da talte Herren til fisken, og den spydde Jona opp på land.

 

Kalkmaleri Albertus Pictor (Albert målare og Albrekt målare)

David og Goliat, Moses og kobberslangen og Abraham hever sverdet for å ta livet av sønnen Isak. Täby kirke utenfor Stockholm.

Se bilder av kalkmalerier fra middelalderen her!

 

David og Goliat - kalkmaleri av Albertus Pictor, Täby kyrka

David og Goliat. Kalkmaleri av Albertus Pictor i Täby kyrka.

 

Kalkmaleri Täby kirke: Albertus Pictor (Albert målare og Albrekt målare). Speiderne med drueklasen. Motiv fra 4 Mos 22-24

Speiderne med drueklasen. Motivet er et typologsk forbilde for Jesu dåp (Matt 3, 13-17). Historien om speiderne med drueklasen finnes i 4 Mos 22-24: «Der [Hebron] bodde anakittene Akiman, Sjesjai og Talmai […] Da de kom til Esjkol-dalen, skar de av en vinranke med en drueklase. To mann måtte bære den mellom seg på en stang. De tok også med seg noen granatepler og fikener. Dette stedet ble kalt Esjkol-dalen etter den drueklasen israelittene skar av der.»

Tekstbåndet over mennene lyder (forkortelsene skrevet ut): «Legitur Numeri XIII quod nuncii qui missi erant ad terram promissionis cum redirent portauerunt in testimonium.» (Det står å lese i 4 Mos kap. 13 at når speiderne som var blitt sendt til det lovede land, returnerte, bar de [dette] som bevis.)

Kilde: Pia Melin / Christina Sandquist Öberg: Albertus Pictor - målare av sin tid I–II

Konteksten i 4. Mosebok [1-28]

«Herren talte til Moses og sa: 2 «Send noen menn for å speide ut Kanaan-landet, som jeg vil gi israelittene. Én mann for hver av fedrenes stammer skal dere sende, og alle skal være høvdinger.» 3 Moses sendte da ut noen menn fra Paran-ørkenen, slik Herren bød ham, og alle var høvdinger blant israelittene. […] 17 Da Moses sendte dem av sted for å speide ut Kanaan-landet, sa han til dem: «Dra opp til Negev og videre opp i fjellet! 18 Dere skal se hvordan landet er, og om folket som bor der, er sterkt eller svakt, lite eller stort. 19 Hvordan er det landet de bor i, er det godt eller dårlig? Hvordan er byene de holder til i, er det leirer eller befestede byer? 20 Og hvordan er jorden, fruktbar eller mager? Vokser det trær der eller ikke? Vær modige og ta med dere noe av landets frukt!» Det var på den tiden da de første druene ble modne. 21 Så drog de av sted og speidet ut landet fra Sin-ørkenen til Rehob ved Lebo-Hamat. 22 De drog opp gjennom Negev og kom til Hebron. Der bodde anakittene Akiman, Sjesjai og Talmai. – Hebron var bygd sju år før Soan i Egypt. 23 Da de kom til Esjkol-dalen, skar de av en vinranke med en drueklase. To mann måtte bære den mellom seg på en stang. De tok også med seg noen granatepler og fikener. 24 Dette stedet ble kalt Esjkol-dalen etter den drueklasen israelittene skar av der. 25 Da førti dager var gått, vendte de tilbake etter å ha speidet ut landet. 26 De kom til Moses og Aron og hele Israels folk i Kadesj i Paran-ørkenen. De gav melding til dem og til alle som var samlet, og viste dem landets frukt. 27 Til Moses fortalte de: «Vi kom inn i det landet du sendte oss til. Det flyter virkelig med melk og honning, og dette er frukten som vokser der. 28 Men folket som bor i landet, er sterkt; byene er befestet og meget store. Der så vi også anakitter.»

 

Kalkmaleri Täby kirke: Albertus Pictor (Albert målare og Albrekt målare)

Mann (bøddel?) som sitter på akantusranken, griper (og dreper?) en svane (?). Så vidt jeg kan se, er motivet ikke beskrevet i Pia Melin / Christina Sandquist Öberg: Albertus Pictor - målare av sin tid I–II. Täby kirke utenfor Stockholm.

 

Albertus Pictor Kalkmalerier Døpefonter Gotland Krusifikser Maria Runesteiner Dødsdansen Gravgaver Gravminner med dødningehoder

 

 

Albertus Pictor kalkmaleri - døden spiller sjakk

Det mest kjente av Albertus Pictors kalkmalerier, er dette av døden som spiller sjakk. Motivet var inspirasjonskilden til en scene i Ingmar Bergmans film Det syvende segl (Det sjunde inseglet, 1957).

 

Bengt Ekerot og Max von Sydow i Det sjunde inseglet.

 

Albertus Pictor: Kalkmaleri i Täby kyrka

 

 

Motivet med Samson (Simson på svensk) og løven er et av de vanligste i Albertus Pictors billedverden. Det er et typologisk forbilde for Kristi nedstigning i dødsriket og finnes i kirkene Almunge, Bromma, Danmark, Dingtuna, Ed, Floda, Härkeberga, Härnevi, Kalmar, Odensala, Sala, Storkyrkan, Torshälla, Täby, Vadsbro, Vansö, Vittinge, Vänge, Ösmo, Östersunda, Övergran.

Dom 14, 5-6: «Så gikk Samson og foreldrene hans ned til Timna. Da de kom til vingårdene utenfor byen, fór en ung løve brølende imot ham. 6 Da kom Herrens Ånd over ham med styrke. Han tok løven og rev den i stykker med bare nevene, som om det skulle ha vært et kje.» (1978/85)

 

 

 

Kirker som Albertus Pictor og hans verksted dekorerte (liste fra Wikipedia)

Uppsala stift

Almunge kyrka, osignerade, tillskriven Albertus, tre valv och vapenhus. Målningarna tidigare överkalkade men framtagna och restaurerade 1910. Rengjorda och konserverade 1963 och 2018.

Bälinge kyrka, osignerade, tillskrivna Albertus, målningarna överkalkade vid kyrkans ombyggnad 1784-1788, men det på korets nordmur och norra valvkappa kunde tas fram 1938. Vid en restaurering 2008 fann man under golvet fragment av valvmålningar.

Danmarks kyrka, två valv, målningarna mycket hårt restaurerade 1891, då man kalkade över medeltida målningar och målade nytt över. 1957-1958 avlägsnades nykalkningen.

Helga Trefaldighets kyrka, uppgavs på 1600-talet ha varit signerad av Albertus, målningarna hårt restaurerade och delvis övermålade 1905. Konserverade 2015.

Husby-Sjutolfts kyrka, signerade "Albertus Pictor" över sakristias dörr, endast väggarna har bevarade målningar, i vapenhuset är de möjligen aldrig överkalkade, hårt restaurerade 1879.

Håbo-Tibble kyrka, väggmålningarna i stora delar av långhuset samt målningarna i vapenhuset attribuerade till Albertus Pictors verkstad. De överkalkades 1759, men framtogs och konserverades 1915 och rengjordes 1952.
Härkeberga kyrka, målningar attribuerade till verkstaden i kyrkorummet och vapenhuset. Valvens målningar har aldrig varit överkalkade, väggarna har däremot varit överkalkade och framtogs 1936, då även valven rengjordes. Draperimålningen imålades 1936. Målningarna rengjordes 1992. Målaren ber i jagform ovanför sitt självporträtt.

Härnevi kyrka, målningar attribuerade till verkstaden i kyrkorummet och vapenhuset, målningarna i valvet har aldrig varit överkalkade. Väggarna däremot överkalkade och framtagna vid restaureringen 1956-57. Koret är återställt i medeltida skick. Rengjorda och konserverade 2018-19.

Jumkils kyrka, målningar i ett valv, i koret, på triumfbågen och väggarna, delvis utplånade. Målningarna togs fram 1932 och rengjordes 1970. Konserverade 2018.

Kalmar kyrka, signerade "Albertus" 1485, enligt Peringsköld. Hela interiören överkalkad, fragmentariska målningar.

Löts kyrka, Uppland, Albert Målares skola, målningar i tre valv på korväggen, restaurerade 1908, rengjorda och retuscherade 1951.

Odensala kyrka, fyra valv med aldrig överkalkade målningar attribuerade till verkstaden, väggarnas målningar tidigare överkalkade och retuscherade 1896. Brand 1940, ny restaurering, konserverade 1973.

Sankt Pers kyrka, Uppsala, fragment tillvaratagna vid utgrävningar av kyrkan på 1960-talet antyder en stil som påminner om Albertus. Efter en brand 1473 målade Albertus kyrkan som dock slutgiltigt blev förstörd i den stora branden 1702. Hans kalkmålningar finns dock kvar i en mångfald fragment förvarade i Upplandsmuseets magasin i Uppsala.

Uppsala domkyrka, målningar i De Geerska gravkoret (Sankt Eriks kor) påminner om Albertus stil, men är så kraftig förändrade i samband med restaureringen 1885-1893 att ingen säker stilbedömning kan göras. Målningarna utfördes omkring 1480. Målningarna återupptäcktes och restaurerades bitvis hårt 1891-1982.

Vaksala kyrka, Albertus har målat hela väggarna i norra kapellet, men i det södra endast deras nedre del. Målningarna överkalkades 1793-1795, men togs fram och konserverades 1929.

Vittinge kyrka, målningar i tre valv, hårt restaurerade 1892-1894 och nyrestaurerade 1936. Att 1800-talsmålningen sitter på ny puts på de gamla målningarna upptäcktes först 1968. Rengjordes 1971.

Vänge kyrka, målningar i tre valv samt i vapenhuset som attribuerats till verkstaden, på 1800-talet hårt restaurerade, 1935 ny restaurering, konserverade 1975.

Yttergrans kyrka, två mindre valv och vapenhus med överkalkade målningar restaurerade 1927 samt 1971 rengjorda och försiktigt retuscherade. Åter konserverade 2014.

Åkerby kyrka, numera överkalkade målningar på syd- och nordvägg. Mässhakskors attribuerat till Albertus bevarat.

Österunda kyrka, i kyrkans valv och i hela vapenhuset finns målningar attribuerade till verkstaden. De överkalkades på 1700-talet, men knackades fram 1961-1962.

Övergrans kyrka, fyra valv och vapenhus med tidigare överkalkade målningar, utförda omkring 1470-1473, framtagna 1972, delvis svårt skadade.

Västerås stift

Dingtuna kyrka, målningar endast i koret och på triumfbågen, hårt restaurerade 1898, konserverade och rengjorda 1968.

Kumla kyrka, signerad 1482 "Pictore Albert perlstickare 1482", enligt Johannes Rudbeckius. Målningarna i kyrkans båda valv och vapenhus aldrig överkalkade, restaurerade 1890 och 1930. Väggar och vapenhus restaurerade 1888. 1931 slipades 1800-talsmålningen bort igen. Konserverade 1990 och 2017.

Sala sockenkyrka, målningar i tre valv och på väggarna. Målningarna utförda omkring 1470 samt signerade "Albertus Ymmenhusen". Restaurerade 1931, rengjorda och konserverade 1968.

Västerås domkyrka, dåligt bevarade målningsfragment på sydväggen, textilrester från mässhakskors med vapensköld av Albertus.

Stockholms stift

Bromma kyrka, två valv, målningarna hårt restaurerade 1906, konserverade 1954.

Eds kyrka, enligt Peringskiöld signerade "Albertus" 1487, endast fragment av väggmålningarna bevarade, restaurerade 1918, vissa skador lagade 1987-1988.

Sollentuna kyrka, av målningarna i långhuset finns endast de på väggarna kvar, men i vapenhuset täcker de ännu både väggar och valv. De överkalkades 1780, men framtogs 1912 och blev då hårt restaurerade med övermålningar som man försökte ta bort i slutet av 1930-talet. Målningarna signerades 1483 av "Albertus Immenhusen", enligt Martin Aschaneus.

Solna kyrka, målningar i två valv, restaurerade 1928. Vapenhusets målningar aldrig överkalkade, men hårt restaurerade 1872 och 1928. Nya varsammare restaureringar 1950, 1966, 1972 samt 1978 och 1990.

Storkyrkan, Stockholm, målningar i själakoret, där prästeståndet sammanträdde, starkt skadade målningar av hög kvalitet, restaurerade 1947.

Täby kyrka, fyra valv, aldrig överkalkade, väggarna restaurerade 1931 och samtliga målningar konserverade 1979.

Strängnäs stift

Floda kyrka, Södermanland, målningar i fyra valv, aldrig överkalkade. Att döma av biskopsvapnet daterbara efter 1479. Norra väggen med målningar restaurerad 1920 retuscherad 1942. Samtliga målningar rengjorda 1972.

Lids kyrka, Södermanland, Albertus Pictors signering och självporträtt i helfigur finns på södra väggen. Dåligt bevarade målningar. 1952 upptäcktes målningarna under restaureringsarbeten och 1954 framknackades och retuscherades de.

Torshälla kyrka, Södermanland, osignerade tidigare tillskrivna Mäster Petrus eller Peter målare, ses numera som ett ungdomsverk av Albertus. Fragmentariska målningar i koret, restaurerade 1911 (draperierna nymålade). Målningarna konserverade 1966-1967, ett flertal fria kompletteringar konstaterade.

Vadsbro kyrka, Södermanland, målningar i tre valv, hårt restaurerade 1903. Att döma av vapnen målade omkring 1467. Framtogs och retuscherades 1902. Restaurerade och rengjorda 1978.

Vansö kyrka, Södermanland, målningar i fyra valv, hårt restaurerade 1901-1902. Viss framtagning 1938 och konservering. Renovering och ytterligare konservering 1978.

Vårdinge kyrka, Södermanland, inte förrän 1956 togs de fragmentariska målningarna fram och konserverades, inga kompletteringar.

Ösmo kyrka, Södermanland, väggar och tre valv med målningar restaurerade första gången 1872 och senare 1934, då spåren av den tidigare renoveringen avlägsnades. I östra valvet finns en namnförkortning, felaktigt tolkad som signaturen Peter. 1971-1972 rengjordes kalkmålningarna.

Luleå stift

Nederluleå kyrka, Norrbotten, korets valv och väggar målades på 1480-talet och har attribuerats till Albertus Pictors verkstad. Målningarna överkalkades vid 1700-talets mitt, men framtogs 1909. Målningarna har konserverats 1936 och 2016.

Les mer om kalkmalerier og Albertus Pictor

Albertus Pictor, Täby kyrka

Pia Melin / Christina Sandquist Öberg: Albertus Pictor - målare av sin tid I–II 

Pia Melin: Fåfängans förgänglighet : allegorin som livs- och lärospegel hos Albertus Pictor

Nationalmuseet i København: Database over kalkmalerier i Danmark (dessverre lite brukervennlig)

Nationalmuseet i København: Middelalder (1000-1536) / Kalkmalerier

Kalkmalerier i Danmark: Kalkmalerier.dk

Les om Albertus Pictor på Wikipedia!

Bilder på Gravgaver.no av kalkmalerier

 

Albertus Pictor Kalkmalerier Døpefonter Gotland Krusifikser Maria Runesteiner Dødsdansen Gravgaver Gravminner med dødningehoder