Alskog kyrka (Gotland)

Alskog kyrka, Gotland

Sørsiden av Alskog kirke med to fine portaler. Kirken ligger sørøst på Gotland, omtrent 49 km fra Visby. Kirken i Alskog er en såkalt kløvsadelkirke.

 

Skipet er kirkens eldste del. Det ble oppført på begynnelsen av 1200-tallet.

Et par tiår senere kom tårnet (muligens 1239).

Ca. 1300 ble det opprinnelige koret revet og et stort, gotisk kor bygget. Planen var sannsynligvis å utvide både skip og tårn, men det ble det – uvisst av hvilken grunn – aldri noe av.

 

Alskog kyrka, Gotland

Nordsiden av Alskog kirke. Det lille bygget - sakristiet - ble sannsynligvis begget samtidig med koret, det vil si ca. 1300.

 

Alskog kirkes utvikling.

 

 

→ Krusifiks fra ca. 1200

→ Kalkmalerier (kun fragmenter)

→ Portaler

→ Døpefonten

→ Gravminne (bildestein i Historiska Museet)

→ Sakramentskap

 

Krusifiks

Krusifiks Alskog kirke.  Foto: Per-Erik Skramstad © Webkommunikasjon.no

Krusifikset i Alskog kirke er fra ca. 1200.

 

Krusifiks.  Foto: Per-Erik Skramstad © Webkommunikasjon.no

 

Krusifiks Alskog, Gotland.  Foto: Per-Erik Skramstad © Webkommunikasjon.no

 

 

Kalkmalerier

Fragmenter av en pasjonfrise ble avdekket under restaureringen i 1964-65 Tre scener på korets nordvegg er delvis bevart: 1. Abrahams offer (?), 2. Maria med beskyttende slør (feires forresten 1. oktober), 3. Monstrans (liturgisk beholder).

Alle veggdekorasjonene ble overkalket i 1816

Det er ikke mye igjen av pasjonsmesterens veggdekorasjoner – kun tre scener. Vi ser den hellige Ursula med noen av de 11.000 jomfruene innenfor kappen.

 

Biskop Jöran Wallins beskrivelse av Alskog kirkes kalkmalerier

Selv nesten ingen av kalkmaleriene i Alskog kirke er bevart, kan vi danne oss et klart bilde av dem fra biskop Jöran Wallins livfulle beskrivelse på midten av 1700-tallet (Wallins Analecta l, s 158, sitert fra Lagerlöf: Alskogs kyrka (s. 201-203). Her finner vi også beskrevet en tapt tjuvmjölkerska:

«Mitt i Kyrkian står på ena wäggen Christi upståndelse med alla Passions Instrumenter samt åratal 1494. - Under målningarna i Choret står på Södra sidan 1481. - På norra sidan i Kyrkian är Christi Pinos och död samt upståndelsehistorien målad, och ofwanföre alla 12 apostlarna, och der åfwan på den yttersta domen. Alra nederst på samma sida äro 3ne afdelningar giorde. - uti den första står en Kiärring som miölkar en Ko, och 2ne dieflar, en röd och en grön bredewid henne. I den andra står samma Kiärring och Kiärnar, samt förenämbda dieflar wid henne, som äro henne behielpelige och i den Tredie ligger Kiärringen naken framstupad, den röda diefwulen rider på henne, och den gröna har ett rött tåg om halsen på henne, med hwilket han drar henne till helwetit. - På hwardera af dessa 3 delningarna har stått något skrifwit, men mücke bokstäfwerne äro mest utgångne. - På westra gafwelen af sielfwa Kyrckan äro Himmelriket på den ena och Helwetet på den andra siden målade. Sielfwa Himmelriket har en dör, der ifrån äro trappor med ledstänger giorde. Utom, eller nedanför trappan, kommer de salige och en Engel (el. snarare S. Pär i en nattrock, och tager emot dem nederst på trappan). Ibland deras antal, är en Påfwe den första, hwilken har en tredubbel Krona på hufwudet. Honom neml. Påfwen räcker S Per / : som står på trappan med nattråck: / handen, ber honom utan twifwel wara wälkommen, nest Påfwen följer en Cardinal med sin stora hatt, sedan följa 2 Konungar med Kronor, och en Förste, de öfriga äro Fruntimber. Uti dören af Himmelriket stå Musicanter och spela (på trompet) etc. - På andra sidan emot är helwetit, ifrån hwilket en Kädia är utsträkt omkring alla de fördömbda, hwilka hafwa efter sig, en grufweligen förbittrad diefwul. Här är äfwen så många menniskior som på andra sidan målade, och jemwäl samma att det allena observeras at här på wägen till helwetit äro Påfwen och Cardinalen de sidsta, och sluta Troppen.»

 

Kirker på Gotland med kalkmalerier av «tjuvmjölkerskan»

I følgende kirker på Gotland finnes kalkmalerier av «tjuvmjölkerskan»: Bäl, Endre, Ganthem, Norrlanda, Näs, Sanda, Silte, Öja. Verkstedet som kalles «Passionsmästaren» står sannsynligvis bak alle tyvmelkerbildene unntatt de i Öja, Silte – og muligens Sanda. Pasjonsmesteren var virksom i andre halvdel av 1400-tallet.

Kalkmaleriene av «tjuvmjölkerskan» i Alskog og Vamlingbo er gått tapt, men biskop Jöran Wallin har beskrevet kalkmaleriene i Alskog kirke.

Det finnes liknende melketyvbilder i Uppland, Södermanland og Skåne. I Norden finnes det kun ett bilde av en mann som tyvmelker, og det er fra Danmark. I Norge finnes et eksempel i Enebakk kirke.

 

Cover Alskogs kyrka (Lagerlöf)

 

Portaler

Skipets portal på sørsiden

Skipets portal, Alskog kirke, Gotland

Sørsidens skipsportal har kapiteler med flotte figurer (se nedenfor).

 

Kapitel på portal (Alskog kirke, Gotland) Foto: Per-Erik Skramstad © Webkommunikasjon.no

Til høyre ser du (muligens) evangelisten Markus og løven. Kapitel på skipets portal. Mannen trykker en bok til sitt bryst. Til venstre kneler en adorant med en engel over seg. Lengst til venstre er en drage.

 

Kapitel på portal (Alskog kirke, Gotland) Foto: Per-Erik Skramstad © Webkommunikasjon.no

Dette skal muligens forestille evangelisten Markus med løven, som er hans symbol. Kapitel på skipets portal.

 

Kapitel Alskog kirke. Foto: Per-Erik Skramstad © Webkommunikasjon.no

Kapitel på skipets søndre portal.

 

Kapitel på skipets søndre portal som viser en ørn med fire bein. Den biter på vulsten.

Korets søndre portal

Portal Alskog kirke

Korportalen på sørsiden.

 

Portalfrise Alskog kirke

Portalfrise med vekstornamenter på korportalen (sørsiden).

 

Portalfrise Alskog kirke

Vekstornamentikk på korportalen.

 

Døpefonten

Døpefont. panel med Maria og Elisabet

Maria og Elisabet.

Noen dager senere dro Maria av sted og skyndte seg opp i fjellbygdene, til den byen i Juda hvor Sakarja bodde. Der gikk hun inn til Elisabet og hilste på henne. Da Elisabet hørte Marias hilsen, sparket barnet i magen hennes. Hun ble fylt av Den hellige ånd og ropte høyt: «Velsignet er du blant kvinner, og velsignet er frukten i ditt morsliv. Men hvordan kan det skje at min Herres mor kommer til meg? For da lyden av din hilsen nådde øret mitt, sparket barnet i magen min av fryd. Og salig er hun som trodde, for det som Herren har sagt henne, skal gå i oppfyllelse.» Da sa Maria: «Min sjel opphøyer Herren, og min ånd fryder seg i Gud, min frelser. For han har sett til sin tjenestekvinne i hennes fattigdom. Og se, fra nå av skal alle slekter prise meg salig, for store ting har han gjort mot meg, han, den mektige; hellig er hans navn.» […] Maria ble hos Elisabet i omkring tre måneder. Så vendte hun hjem. (Lukas 1,39-56).

 

Anonymmesteren Semi-Byzantios (slutten av 1100-tallet) står bak døpefontene i Alskog, Tofta, Hamra, Linde og Jumkil (i Uppland).

 

 

Bebudelsen.

 

De tre vise menns drøm.

 

De tre vise menn kommer til Maria.

 

Bebudelsen.

 

Fire hoder stikker ut av døpefontens skaft.

 

 

 

De to siste av de tre vise menn på døpefonten.

Bildestein

Bildestein fra Alskog

Bildestein fra 700-tallet e.Kr. Funnet ved Tjängvide (Alskog) på Gotland. Nå i Historiska Museet i Stockholm.

Se flere bildesteiner fra Gotland her!

Sakramentskap

 

Diverse

Kollekttavle fra Alskog kirke (nå i Gotlands Museum)

Kollekttavle fra Alskog kirke (nå i Gotlands Museum). Den er 24 cm høy, stammer fra 1400-tallet og er laget av eik.

 

P.A. Säve: Tegning av Alskog kirke (1842)

P.A. Säves tegning av Alskog kirke fra 1842.

 

Hans Nielssøn Strelow

Faksimile fra Strelow, som har 1160 som innvielsesår for Alskog

Hans Nielssøn Strelow (Cronica Guthilandorum. Den Guthilandiske cronica, huor udi beskrifuis, huorledes Guthiland er opsøgt oc paafundet. Köpenhamn 1633) har 1160 som innvielsesår for Alskog (som han skriver Alskou). Lagerlöf kommenterer ikke dette, men man har funnet rester etter en stavkirke, som Lagerlöf mener kan stamme fra tidlig 1100-tall.

 

Kløvsadelkirker på Gotland

De såkalte kløvsadelkirkene har et skip som er lavere enn koret og tårnet.

Alskog kirke

Garde kirke

Guldrupe kirke

Follingbo

Fröjel kirke

Källunge kirke

Lye kirke

Kilder

Cover Alskogs kyrka (Lagerlöf)

Erland Lagerlöf: Sveriges kyrkor: Alskogs kyrka (Stockholm, 1968)

 

Gotland Gotlands Museum Alskog kyrka Alva kyrka Anga kyrka Ardre kyrka Bara ruin Barlingbo kyrka Björke kyrka Boge kyrka Bunge kyrka Burs kyrka Buttle kyrka Bäl kyrka Dalhem kyrka Eke kyrka Ekeby kyrka Endre kyrka Eskelhems kyrka Fardhem kyrka Fide kyrka Fleringe kyrka Fole kyrka Follingbo kyrka Fröjel kyrka Gammelgarn kyrka Ganthem kyrka Garde kyrka Gerum kyrka Gothem kyrka Grötlingbo kyrka Guldrupe kyrka Gunnfjauns kapell Hablingbo kyrka Halla kyrka Hamra kyrka Havdhem kyrka Hejdeby kyrka Hejnum kyrka Hemse kyrka Hörsne kyrka Kräklingbo kyrka Källunge kyrka Lau kyrka Levide kyrka Linde kyrka Lojsta kyrka Lokrume kyrka Lye kyrka Lärbro kyrka Martebo kyrka Mästerby kyrka Norrlanda kyrka När kyrka Näs kyrka Othem kyrka Roma Rone kyrka Rute kyrka Sanda kyrka Silte kyrka Sproge kyrka Stenkumla kyrka Stenkyrka kyrka Stånga kyrka Sundre kyrka & kastal Tingstäde kyrka Tofta kyrka Träkumla kyrka Vall kyrka Vallstena kyrka Vamlingbo kyrka Viklau kyrka Vänge kyrka Västergarn kyrka Västerhejde kyrka Väte kyrka Öja kyrka Östergarn kyrka Sankta Karins kirkeruin Portaler Rauker Gålrums gravfält Torsburgen Kastaler Døpefonter Tjuvmjölkerskan